Tankar, funderingar och visa ord om sport i alla dess former(nästan)

Groundhog day är det första jag tänker på när jag ser dessa idioter till supporters försöka storma varandra. har det inte hänt förut? Jo, vartenda eviga derby sker det.

Det kan inte fortsätta att fortlöpa på det här sättet, det får inte göra det. är ishallarna ett forum där vi människor lever i ett laglöst samhälle? Läser för nuvarande El choco, om en svensk kille som hamnar i ett boliviansk fängelse. Innanför de murarna råder inga formella lagar utan snarare normer. Klarar en individ av att hantera det? Bevisligen inte.

Inom fotbollen är problemet mer utbrett och av en högre frekvens, men när det gäller ishockeyn måste vi värna om dess varumärke.  Det får inte vara så att barn lämnar en arena gråtandes av rädsla eller ännu värre får fly från psykotiska supportrar.

Bästa supportrarna i landet? Hmm...skulle vilja likställa det med att båda klackarna kanske är bäst om det inte finns någon motståndare. Om det vore ett hockeylag vore de bäst på allmänhetens åkning, men när det blir match kommer frustrationen som ett brev på posten och idiotutvsining på idiotutvisning blir följden. Där vinner man inga matchen som klyschan så fint påtalar.

Vad skall då göras?

Jag anser att fyra punkter är ett måste.

1. Förbjud ståplats på derbyn. Supportrarna klarar ju inte av att en annan klack också är där, låt dem därför sida ner om de vill se matchen.

2. Använd bilder i en kraftigare utsträckning. Filmas du slås mot en vakt skall, inte bör utan skall det leda till ett tillträdesförbud från arenorna. Hur långt är en annan fråga, men vi måste få bort dem i åratal.

3. Eventuellt straffa individerna civilrättsligt. Det är olika former av misshandel och andra brott som begås. Brott leder till konsekvenser.

4. Böter till klubbarna måste kvarstå. Kanske är vägen att göra som Simon Bank föreslog (önskar att det varit jag). Nämligen att lagets böter tillfaller motståndarna. Såg att AIK och Djurgården inte tycker böterna har någon verkan, att det leder till att de bara får mindre pengar till säkerheten. Eh, det säger väl mer om klubben i så fall. Föreningen skall garantera säkerheten på matchen, punkt slut. Mats Larsson borde säga det till de barnfamiljer som fick fly att pengarna vi får böta tar vi från säkerhetsbudgeten. Skäms! Det får väl vara att föreningen tar det från exempelvis spelarbudgeten, vilket i slutändan skulle leda till ett pressmeddelande från Djurgården- "Tyvärr måste vi låta Jimmie Ölvestad lämna klubben då de böter fansen dragit på sig under säsongen gör att vi inte har ekonomi att låta han vara kvar". Det känns kan jag lova.

Usch. Känner att det är ett bra avslut.

Elitserieklubbarna prisar torsdagen som bästa dag att ha hemmamatcher. Därför begav jag mig till Scandinavium för sexpoängsmötet mellan Frölunda -Modo. Stämmer det har Frölunda problem. Bra form, rätt dag samt viktigt möte= 8426 personer. Skamligt dåligt. En väg att skapa ett drag är att marknadsföra de nya unga spelarna som just ju är ordinarie, skapar en liten hype.

Till en början blev Frölunda utspelat, ja fullständigt utspelat. Dock inte av Modo utan av sig själva. Konsten att försätta sig i problematiska situationer visades det stora prov på. Jag trodde de tendenserna var bortblåsta med den senaste tidens poängskörd men icke. Modo var som farligast inledningsvis när Frölunda hade pucken i besittning.

Vad gör då Modo som tydligt får initiativet eftersom motståndarna ställer till det för sig själva varje gång de får pucken? Öser framåt?

Nej. De tar så mycket burskydd att Thomas Andersson får kontrollera antalet fingrar på handen sin. Härligt att se två lag i balans.

Challe Berglund gav burskyddet ett ansikte denna torsdag. Men varför? De kunde ju ha kastat upp pucken i mittzonen eller vad som helst. Förr eller senare hade Jocke i hemmaburen fått stå på huvudet för att avvärja ett givet mål.

Kontentan av allt detta blev givetsvis 1-0 till Frölunda. Då hade ingen nämnd och ingen glömd (jag själv) suckat och krävt en time out exakt 8 sekunder före målet.

Det bör tilläggas att matchkvaliteten tilltog successivt men det var en medioker tillställning. Vad som var signifikativt är att Frölunda torts den katastrofala inledningen lyckas bärga tre poäng. Det är ett lag med medflyt nu. Flyt förtjänar man sägs det.

Modo å andra sidan var det bättre laget. Men självförtroende saknades i de avgörande momenten, vända ut lägena istället för att avsluta. Ser jag på Modos trupp är den svag och tunn. Svårt att se dem ta klivet upp på slutspelsplats.

För att dra en parallell om än lååångsökt så var det att se Federer möta en sämre spelare (dvs en annan tennisspelare). Sett över en match vinner Federer oftast inte jättemånga fler bollar än sin motståndare men han vinner de viktiga. Så var det i Scandinavium igår, jag gillade det.

Ett par minuter in i första perioden gör Tarkki en publikräddning med plocken. På jumbotronen dyker en reklam upp för...matpotatis. Plockpotatis någon?! För fan, reklamen visas i Göteborg! Ryktet går att en grupp aktivister startat en bojkott mot det ickenamngivna företaget (betalar man inte pissetassar till mig blir det inga namn).

Jag själv deltar inte i sådana aktiviteter, dock försökte jag kräva tillbaka pengarna på min biljett.

Då var dags. Hur laddar man för världens största klubblagsmatch? Jo, med glögg, julöl, lussekatter och ostkaka. Bittande kyla ute gör att jag längtar efter att få låta glöggen glida ner i kistan. Kanske ger en fingervisning om varför vi spelar vår-höst i Sverige.

Bra att lägga matchen en måndag. Hur roliga är de i vanliga fall?

Roger "the great one" Federer dansade hem tourfinlaen i London igår. Så fin han är. Nästan att man borde låta han vara ett av frikorten man har i ett förhållande.

Tycker ATP bör ta sitt förnuft tillfånga, etta på listan är och kommer alltid vara Roger eller Rodger för de som vill.

Låt oss alla bli lite troende när julen närmar sig med köldgrader och be att det nästa år är Roger som tar hem tre Grand slams. Unnar den fantastiske (jo, han är ju faktiskt bra) Nadal ingen framgång. Han snor dem från den störste, tjuv!

Första världscupstävlingarna är avklarade. Två segrar för Sveriges bästa landslag, denna gång var det herrarna som fixade biffen. Damerna fick med sig två silvermedaljer vilket inte är kattpiss. Dock satte björnen Björgen standard för denna vinter, imponerande är ett understatement. Skall väl inte heller glömma att Rickardsson tog sin första pallplats i världscupen, exkluderar då Tour de ski samt stafettävlingar.

Hellner kommer ge de andra åkarna ett helvete denna vinter.

Mats Larsson försök till Wassbergsskägget är ett bra försök, men var är dreglet? Klart minus.

Maria Rydqvist är vid sidan av Rickardsson pallplats den stora överraskningen. Engångsföretelse eller inte, det får tiden utvisa. Men vad som är tydligt är att det krävs en större bredd på damsidan för att kunna hota Norge i stafetterna.

Kan hon fylla den stora luckan som Anna Olsson har lämnat?

Att Emil Jönsson briljerar på sin sträcka är härligt, är syftet att han skall bli en avslutare med en vassare spurt än Hellner och således kan bräcka norrmannen vi inte nämner vid namn? I så fall får vi en mycket svagare åkare, men en bättre spurtare. Känns fortfarande för osökert men kan bli intressant i framtiden. Låt Emil testa att köra för förstalaget nästa gång om formen finns. Det finns säkerligen en högre kapacitet där i framtiden än kontra Mats.

Som alltid vemodigt att se den sympatiske Anders Södergren få kämpa för att inte tappa för mycket på sin sträcka. Boken "masstarten förstörde mitt liv" kommer ut i din bokhandel i mars. Trots denna satans masstart har Anders en imponerande meritlista. Jag hoppas innerligt att han finner formen till VM. En stafett ska innehålla en urstark Södergren på tredjesträckan. Om inte, ställ in.

Bara jag som landar i Nile City när patejköket sponsrar sändningarna? Parkera vallabussen i pastejköket, känns sådär va?

Havregrynsgröten är i kistan, kaffet puttrar i bryggaren, ett ägg har minsann smittit ner det också¨. Det är viktigt med uppladdningen. Skall man prestera på toppnivå krävs det minutiösa förberedlser.

På schemat dagen till ära är 10 km fristil för damer och 15 km fristil för herrar. Svenska segerchanser är realistiska. Sätt er bekvämt i soffan för där lär ni bli sittande.

Nu kör vi Vinterstudion. Vänner och bekanta, vi syns någon gång i mars.